Cancellara motorcykel

Jag har inte skrivit på mycket länge. Det finns flera anledningar, men mest att lust har saknats. Men nu! Nu är jag sugen igen. Ska springa Stockholm Marathon på lördag. Ska bli kul. Faktiskt. Jag ser fram emot det. På riktigt alltså. Nej, jag skojar inte.

Men... Anledningen att skriva är att jag ville skriva av mig lite om Cancellara, och jag hoppas några hittar hit via google...
Jag måste säga att jag tror inte ett dugg på anklagelserna. Det finns många argument. Men. Man kan titta på argumenten som talar för till att börja med.

Cancellara var verkligen omänskligt stark i Flandern och Roubaix. Inget snack om saken. Jag var själv nere och såg Flandern, och använde beskrivningar som att han gick som en motorcykel. För det var verkligen vad han gjorde, främst i Roubaix. Sen är det lätt att läsa in mycket i uttalanden efteråt. Exempelvis skriver fotografen Graham Watson i senaste CycleSport om just hur överlägsen han var, att han knappt gjorde en grimas och " not even straining muscles". Och detta skrev han innan diskussionen kom igång, och Watson är knappast ute efter att peka finger. Det var mest ett konstaterande. Och sannerligen är det lite medryckande att se den nu berömda youtube-filmen. Konstiga finger-rörelser, sittandes attacker osv. Sen var de två attackerna sjuka; avståndet blev oerhört stort direkt. Cykelbytena är också argument och jag har inte fått grepp om hur Cancellaras SRM-mätare kunde visa 6 timmar 20 minuter när han trots allt bytte cykel 2 gånger. SRM-mätaren bytte de inte direkt i bytena, men kanske senare? Se: http://www.youtube.com/watch?v=pu88AdxIyPo&feature=related

Och den ursprungliga filmen:
http://www.youtube.com/watch?v=8Nd13ARuvVE

MEN!

Svårt att hitta en logisk ordning här, så jag kör bara. Till att börja med: attacken i Flandern. Luckan till Boonen blev stor, men direkt efter målgång sa han att han fick kramp i det ögonblicket, vilket syns. Han trampar luft, kränger över cykeln och tappar massor med kraft. Cancellara är känd för att vara extremt bra på att få ner kraften i pedalerna.

Attacken i Roubaix ser också sjuk ut. Han har en sanslös kadens och luckan blir grymt stor direkt. Men visst ser man att de fyra i täten lugnar sig när attacken går? De ser att det är Cancellara och vet att det inte är deras ansvar att ta den luckan. Sen att han utökar avståndet direkt beror på, med stor sannolikhet, att han går på rött 15-20 minuter, han är världens bästa tempoåkare och framförallt; ingen vill jobba där bakom. Ingen vill hjälpa Boonen.

Sen, rent tekniskt. Ca 2 kilo som den hela skulle väga har jag svårt att se att man skulle vilja i Muur-Kappelmuur. Frågan är om det rent fysiskt skulle tjänas in? Sen, wattmätaren (om man ska tro den filmen) visar 1450 Watt. Sjuuuk siffra som bara de bästa spurtarna kan matcha, men med största sannolikhet är siffran från Muur, eller möjligtvis från rycket i Molenberg. Motorn skulle ge 100 watt.... Jag är inte ingenjör, men jag har svårt att se att den skulle göra någon skillnad så "högt upp" i registret. Cyklar man med ca 200 watt, absolut, men inte över 1000 watt. Dessutom var det någon som mailat och pratat med tillverkaren vilka menade att man kan få effekt upp till 90 RPM (kadens). I båda de attackerna, framförallt i Roubaix, men troligtvis även i Muur. håller han en kadens över 90, och enligt tillverkaren får man ingen hjälp över 90 RPM. Alltså... I attackerna borde han inte fått någon som helst hjälp av motorn. Och efter att ha läst en massa bloggar och inlägg av folk som "vet" (ja, man får ta sånt med en nypa salt) så verkar en så liten motor och ett så litet batteri kunna göra någon skillnad.

Tänk bara helt logiskt. Motorn på en vespa får knappast rum i en cykelram (eeh, jaså.....). Sätt dig och kör uppför 15-20 % lutning, försök accelerera. Ytterst tveksamt att den orkar. Hur ska en motor, klart mindre med klar mindre effekt, då kunna göra skillnad i Muuuren?

Intressanta inlägg:
http://cyclocosm.com/2010/06/a-failure-of-logic/

Och en film "emot":
http://www.youtube.com/watch?v=S4lq5lewHrU&feature=related
http://cozybeehive.blogspot.com/2010/06/gruber-assist-made-no-sale-to.html

Vemdalen

En annan är ju uppe i Vemdalen. Så det så. Åker skidor. Jobbar. Det är vad jag gör. Så det så.

Ganska fina spår faktiskt. Har aldrig tänkt på Vemdalen som särskilt bra för längd, utan att ha sett det med egna ögon. Men milslingan är faktiskt fin, ganska rejäl kupering bitvis och rolig på sina ställen. Det går att köra ett transitspår bort till Storhågna/Klövsjö så det gjordes under morgonen. Fick lite vibbar eftersom jag varit där en gång tidigare när vi försökte hitta ett ställe som var lite varmare (alltså åtminstone -15...) i väntan på tävlingar i Åsarna.

Formen är dock inte som den ska. Tekniken finns till viss del, men vid samma hastighet som när man var lite tränad sticker pulsen... Men det är ju inte så jävla konstigt egentligen. Man måste ju träna för att vara vältränad. Jag vet. Det låter sjukt. Heeelt sjuk. Men tyvärr. Det är så det är.

Yo!

Eh..,

Nu var det ett tag sen igen. Blir lätt så. Nu är det skidor på televisionen. De är med allihop. Eller Rickardsson har en lite bit fram. Även Teichmann. Men nu! Nu händer det grejer i täten! Bauer gick ifrån.

Eh. Ja.

Jobbar på för fullt. Skriver. Går både och. Vissa gerejer bra. Andra grejer sämre, men inte så dåligt egentligen.

Yo!

Mycket har hänt. Eller. Nja

En del i alla fall. I veckan har jag varit i Estockholmo för några intervjuer och misslyckade arkivsökningar. Skulle gå igenom en massa dokument, men för det första hittade de inte dokumenten och när de väl var lokaliserade var de arkiverade så man måste ansöka om dem tidigare. Jaja. Bra intervjuer, ett bra möte på KTH och relativt intressant presentation gjorde det lyckat ändå. Samt att jag av en anledning jag inte kan gå in på, hamnade på en rock-klubb med sleeze-rock... Vet inte riktigt vad jag ska säga. Charmigt på många sätt, särskilt en snubbe med jeans-jacka med påsydda Bon Jovi-märken hoppandes längst fram när ett av banden spelade ytterligare en låt som lät exakt likadant, vilket betyder Mötley Crue-plankning rakt av.

Sen har jag ju varit i USA också ju. Mycket trevligt på min ära. Var någar dagar i Washington på en konferens. Som jag misstänkte var inte fjärrvärme det hetaste (ursäkta ordvitsen) och konferensen i sig var en liten besvikelse. Destom roligare var allting runtomkring. Hann se väldigt mycket turistigt, från Vita Huset, Kapitolium, några muséer, Penatgon, Arlington Kyrkogården med JFKs grav till ett äkta amerikanskt mall. Det var precis som man kunde föreställa sig. Brutalt stort, kids som mest hänger och väldigt "vitt" på alla sätt.

New York var minst lika häftigt. Även här blev det massor med turist-grejer. Lite jobbigt var att redan innan man kom dit kände man att tre dagar var alldeles för kort. Men vi gjorde det bästa av det och såg mycket. En löprunda i Central Park var nog ändå det häftigaste, konstigt nog. Så sjukt mycket folk tidigt på morgonen och parken är stoooor! Man förstår att den är stor, men man måste dit för att verkligen inse det. Annars var vi uppe i Rockerfeller Center, vid ground zero, såg frihetsgudinnan, gick från Wall street via Little Italy till Chinatown. Var även här på lite muséer och lyckades genomföra en barndomsdröm; att få se dinosaurie-skelett! coooooolt.

Ja, det hann bli en del. Trots allt. Lite bilder följer. Yo! (Det blir fler bilder någon annan gång)

Hotell-lobbyn

Dinosaurier i Washington. Awesome!

Ja.

Kapitolium

Pentagon, där planet flög in.

Breaking news!

"Yogan förändrade mitt liv"! Så säger Jennifer Aniston om sitt nya träningsprogram på MSN News. Helt sjukt att man inte hört något om detta någon annanstans! Sjukt!

Ok. Förlåt.

Sjuk

Sjuk. Skriver någon dag. Ska berätta om staterna. Hej då

En ny dag!

Sitter hemma och "jobbar" idag. Ska åka till Amerikat på fredag, så jag lite att fixa innan dess. Så idag har jag tvättat, fixat reseförsäkringspapper, försökt vaccinera mig, städat, diskat och dessutom klippt mig! Och jag har faktiskt jobbat en stund också. Och klockan är bara tre! Nä, nu går skam på torra land. Pojken har blivit effektiv, kommer folk säga på stan de närmsta dagarna. Och jag kan bara nicka självbelåtet och säga att: ja, när man mognat som jag gjort så blir man så här duktig. Jag hoppas att jag dessutom kan vara ett föredömme för alla kids där ute genom att föregå med (oerhört) gott exempel.

Amerikat var det ja. Jo, några dagar i Washington på en konferens och sedan vidare till The Big Apple, Staden som aldrig sover, the big eeehh.. city: Nev Jork! Awesome! Sällan jag har resfeber, vilket både är ledsamt och skönt, men denna gång har jag det. Men det kommer säkert att gå bra. Det kommer gå bra. Det kommer gå bra. Det kommer gå bra. Det kommer gå bra. Det ko... Eh, förlåt. Fastnade i mitt mantra där. Men det blir säkert bra.

"Träffade" även Fredrik Strage häromdagen på Linköpings Stadsbibliotek där han höll en presentation om sin nya bok. Tönt som man är så köpte jag ett ex och pratade några ord med honom. Trevlig kis som hade praoat på T-e-ma T när han var yngre.
Dessutom hade Marcus Birro och Magdalena Ribbing en debatt efteråt om vett och etikett på internet. Det var inte det bästa skit jag sett i mitt liv, men Birro är ändå en sympatisk lirare som plockade poäng bland gymnasiekidsen på plats genom att negga på att analysera dikter.

Jaha. Så ligger livet. Hur är det med dig?